|

|
| |
Arkiv för teknikartiklar ur kundtidningen PentronicNytt (fd StoPextra)
|
|
Här har du möjlighet att få svar på dina frågor. Klicka på aktuell huvudrubrik och välj bland de teknikartiklar som förekommit i kundtidningen sedan 1997. Den tidning som innehåller artikeln visas då som pdf-fil. Länken leder i tidigare artiklar till toppen på aktuell sida. Senare publicerade artiklar kan bara länkas till aktuell utgåva av säkerhetsskäl. Arkivet anger dock en sidhänvisning. Upphovet till artiklarna är våra kunders frågor, med andra ord vårt FAQ.
 |
Läs mer om... |
Nyhet
Den här Read-more-symbolen visar att vi publicerar en teknikartikel ur PentronicNytt som vi har kompletterat med ytterligare information för den intresserade läsaren. Samtidigt blir det lättare för övriga att få en snabb inblick i ämnet genom att bara läsa det grundläggande i tidningen.
|
|
|
|
Huvudrubriker i registret
|
|
|
| |
Kundtidningsartikel
|
Utgåva/sida
|
Repetitionskurs i värmeöverföring
|
| • Värmeöverföringens mysterier (1). (Inledande artikel) |
1998-3 s4
|
| • Ta ledningen över värmeöverföringen (2). (Om värmeledning) |
1998-4 s4
|
| • Känsliga öron indikerar konvektion (3) |
1998-5 s4
|
| • Lättare att mäta i vatten än i luft (4) |
1998-6 s4
|
| • Uppskatta mätfelet. Konvektiv värmeöverföring (5) |
1999-3 s4
|
| |
| • Uppskatta mätfelet. Konvektiv värmeöverföring (6) |
1999-4 s4
|
| • Strålning vid rumstemperatur? (7) |
1999-5 s4
|
| • Dynamiska mätfel (8) |
1999-6 s4
|
| • Dynamiska mätfel (9) |
2000-1 s4
|
| • Varför mäter jag fel temperatur (10) |
2000-4 s4
|
| |
|
| • Hela repetitionskursen samlad på 17-sidig pdf |
|
| |
|
| Till huvudrubriker |
|
| |
|
|
| • Julosten långsam till rumstemperatur |
2011-5 s3 |
| • Kritisk isoleringstjocklek vid anliggningsgivare? |
2011-4 s3 |
Läs mer om Kritisk isoleringstjocklek... |
| |
| • Torkning av tvätt vid havet? |
2011-3 s3 |
| • Temperatur i luftstråle? |
2011-2 s3 |
| • Mäta temperatur via trycket? |
2011-1 s3 |
| • Handvärme påverkar vinet? |
2010-6 s3 |
| • Vad mäter bilens utetermometer? |
2010-5 s3 |
| |
| • Sänker bordsfläkten rumstemperaturen? |
2010-4 s3 |
| • Jordkällare i köket |
2010-3 s3 |
| • Varför blir det inte istappar på alla hus? |
2010-2 s3 |
| • När gör strålningsskydd nytta? |
2010-1 s3 |
| • Kaffet varmast i vit eller svart mugg? |
2009-6 s3 |
| |
| • Kan man lita på anliggningsgivare? |
2009-5 s3 |
| • Oväntad blandningstemperatur |
2009-4 s3 |
| • Så fungerade isdösen |
2009-3 s3 |
| • Imma är besvär för glasögon och temperaturgivare |
2009-2 s3 |
| • Strålningsskydd i luftström - lika varmt på båda sidor? |
2009-1 s3 |
| |
| • Glass i ugn - en omöjlighet? |
2008-6 s3 |
| • Mätsystemet har en svarstid men inte temperaturgivaren! |
2008-5 s3 |
| • Stor portion håller temperaturen bäst ( i frysskåp) |
2008-4 s3 |
| • Slottsgemak - en kall historia |
2008-3 s3 |
| • Disken reagerar som en temperaturgivare |
2008-2 s3 |
| |
| • Hur vet jag att rökgastemperaturen är högst 350 °C? |
2008-1 s3 |
| • Tjäle tinas då knölen bakas |
2007-6 s4 |
| • Varför blir det rimfrost på gräset men inte på asfalten? |
2007-5 s3 |
| • Skarva inte i bjälklaget |
2007-4 s3 |
| • Våt givare trög? |
2007-3 s3 |
| |
| • Elda med förstånd |
2007-1 s3 |
| • Kolla rostbiffens svarstid |
2006-6 s3 |
| • Skärm bromsar strålvärme! |
2006-5 s3 |
| • Apparatskåp i gass och is |
2006-4 s3 |
| • Hur värmer solgasset? |
2006-3 s3 |
| |
| • Tummen som termometer |
2006-2 s3 |
| • Hur varmt kan vattnet bli i en solfångare |
2006-1 s3 |
| • Se upp för hettan i nyårsraketen |
2005-6 s3 |
| • Fel mäter alla, men hur mycket? Om sugpyrometri |
2005-5 s2 |
| • Blanka sidan upp, Plåttaks värmeöverföring påverkas av färg |
2005-5 s3 |
| |
| • Mobilen värmer! |
2005-4 s3 |
| • Håll kylan med filten! |
2005-3 s3 |
| • Dammsug givaren! (Hur man förbättrar värmeöverföringen) |
2005-2 s3 |
| • Varför fastnar tungan på iskallt räcke av järn men inte på trä? |
2004-6 s3 |
|
• Spartips? Isbitar i kylen
|
2004-5 s3 |
| |
| • Temperatur i djupet |
2004-3 s3 |
| • Älgkaffe 3: Älgkaffe med mjölk |
2004-1 s3 |
| • Ökensol värmer processledning? |
2004-1 s4 |
| • Vad händer i julskinkan efter kokningen? |
2003-6 s4 |
| • Älgkaffe 2: Hur håller man kaffet varmt? Om termosar |
2003-6 s3 |
| |
| • Älgkaffe 1: Kallt på älgpasset? Om förvärmning av termos. |
2003-5 s3 |
| • Beläggningar orsakar smygande mätfel (2) |
2003-5 s4 |
| • Beläggningar orsakar smygande mätfel (1) |
2003-4 s4 |
| • Tryck och vatten förödande för isoleringen |
2003-3 s3 |
| • Varför fryser inte termometern? |
2003-1 s3 |
| |
| • Utspädd drink kallare |
2002-6 s3 |
| • Svarstid med förhinder |
2002-1 s3 |
| • Konsten att värma glögg i mikron |
2001-6 s3 |
| • Superisolering |
2001-4 s3 |
| • Kan man beräkna en yttemperatur istället för att mäta den? |
2000-5 s3 |
| |
| Till huvudrubriker |
|
| |
|
|
|
• Inverkan av dålig isolation i temperaturgivare.
|
2011-4 s4 |
|
• Termoelement eller Pt100, vilket ska jag välja?
|
2011-3 s4 |
|
• Olika sätt att mäta yttemperatur
|
2010-5 s4 |
|
• Praktiskt om svarstider (2)
|
2010-3 s4 |
| |
|
• Beräkna svarstid för ändrade förutsättningar (1)
|
2010-2 s4 |
|
• Mjuka värden allt större del av temperaturgivaren. (Certifikat & provningar)
|
2009-6 s2 nederst |
|
• För kort insticksdjup orsakar mätfel
|
2009-5 s4 |
|
• Fördelen med multitub: Ett hål för nio mätpunkter
|
2009-5 s2 |
|
• Vätskeflöden och beläggningar i rör
|
2008-1 s4 |
| |
| • Så slipper du borra hål i en vakuumugn. (Om resande logger) |
2007-5 s1 |
| • En tub med termoelement ökar produktionen av formalin |
2007-3 s1 |
| • Att välja handhållen yttemperaturmätare |
2007-2 s4 |
| • Så svarar temperaturgivaren på minskad flödeshastighet |
2007-2 s3 |
| • Hur varmt kan vattnet bli i en solfångare? (Installationsmiss?) |
2006-1 s3 |
| |
| • Lika som bär men med olika egenskaper. – Om skyddsrörsmaterial |
2005-6 s2 |
| • Logger i värmebarriär ersätter personal i rymddräkt |
2004-5 s1 |
| • Manteltermoelement – praktisk handledning |
2004-5 s4 |
| • Brandvägg? (Yttemperatur med IR-pyrometer och trådtermoelement) |
2004-4 s3 |
| • Resande logger säkrare än ”släptermoelement” |
2004-4 s4 |
| |
| • Sugande högtemperaturmätning visar att typ N fungerar bättre |
2004-3 s2 |
| • Glapp förstorar dynamiska mätfelet |
2003-2 s3 |
| • Korrosion hindrar både el- och värmeström |
2002-5 s3 |
| • Belastande mätning lurig |
2002-4 s3 |
| • Ny flexibel Pt 100-givare för rörtemperatur |
2002-4 s3 |
| |
| • Mät den totala temperaturen |
2002-3 s3 |
| • Mät säkrare på ytor |
2002-3 s4 |
| • CE-märkning av dykfickor i tryckkärl |
2002-2 s3 |
| • Längden har betydelse |
2002-2 s3 |
| • Yttertemperatur på lager |
2001-5 s4 |
| |
| • Skillnader mellan synbart likvärdiga givare |
2001-3 s2 |
| • Långt instick minskar mätfel av smutsad givare |
2001-2 s4 |
| • Kvicksilvertermometrar mäter fel |
2000-4 s3 |
| • Omöjlig ytmätning med handhållna givare |
2000-4 s2 |
| • 41°C fel utan vinkel på spetsen. (Orientera mätspetsen isotermt) |
1997-2 s4 |
| |
| Till huvudrubriker |
|
| |
|
|
|
| • Rätt anslutningsledning viktig vit mätning i utomhusmiljö |
2011-2 s4 |
| • "Skarvkabel" till termoelement på gott och ont |
2010-6 s4 |
| • Hysteres hos termoelement typ K |
2010-1 s4 |
| |
| • Referensstället - den andra mätpunkten |
2008-3 s3 |
| • Elektrisk shuntning ger förryckta mätresultat |
2007-6 s3 |
| • Termoelement mäter till spetsen men inte i spetsen |
2007-5 s4 |
| • Semestertrassel med termoelementkablage |
2007-4 s4 |
| • Pt100 eller termoelement, det är frågan |
2007-3 s4 |
| |
| • Stålverk optimerar med resande loggrar |
2007-2 s2 |
| • Avvikande material skarvar mätfelen |
2006-5 s4 |
| • Farligt att polvända kablage till ugnsregulator |
2006-3 s4 |
| • Termoelement med platina inte alltid ädla |
2006-2 s4 |
| • Använd delad mätpunkt på ytan |
2006-1 s4 |
| |
| • Isolera rökgasgivaren |
2005-1 s3 |
| • Manteltermoelement – praktisk handledning |
2004-5 s4 |
| • Resande logger säkrare än ”släptermoelement” |
2004-4 s4 |
| • Skarva termoelement med rätt kabel - eller räkna ut felet |
2002-6 s4 |
| • Oisolerade ingångar kräver isolerade termoelement |
2002-4 s4 |
| |
| • Felkällor för termoelement typ K(3) Grönröta |
2002-2 s4 |
| • Felkällor för termoelement typ K (2) SRO-hysteres |
2002-1 s4 |
| • Felkällor för termoelement typ K (1) Översikt |
2001-6 s4 |
| • Håll huvudet kallt - konsekvens av felaktig anslutningsledning |
2001-1 s3 |
| • Referensstället - den glömda mätningen |
2000-6 s4 |
| |
| • Nu har typ N blivit "standard" |
2000-5 s2 |
| • Termoelementet mäter hela vägen (Seebeckspänningen) |
2000-2 s4 |
| • Grundläggande temperaturmätning (1). Val av Temperaturgivare |
1999-2 s4 |
| • Dränkta givare bot mot mätfel. (Kalibrera och mäta under lika villkor) |
1998-2 s4 |
| • Skillnader behöver inte vara varma för att spöka. |
1998-1 s4 |
| |
| • Dålig isolation i hög temperatur ger mätfel i långa ugnar |
1997-6 s4 |
| • Nya termoelement bättre än Pt 100 i höga temperaturer. (John Tavener) |
1997-5 s4 |
| • Typ N är lika bra eller bättre än typ K. (Gunvald Bruce) |
1997-5 s8 |
| • Skarva på säkert avstånd. (Undvik gradienter över skarvhylsan) |
1997-3 s4 |
| • Vilka sladdar ska man använda var. (Termoelement-ledningar) |
1997-1 s4 |
| |
| Till huvudrubriker |
|
| |
|
|
|
| • Ny standard för Pt100-givareanpassar till verkligheten (IEC69751:2008) |
2009-4 s4 |
| • Pt100 filmelement bra om man vet begränsningarna |
2008-2 s4 |
| • Pt100 eller termoelement, det är frågan |
2007-3 s4 |
| |
| • Kluriga Pt100-kopplingar luriga (medelvärdesbildning) |
2006-6 s4 |
| • Mätprotokollet räddar Pt100 utanför gränsen |
2005-5 s4 |
| • Filmelement spårade ur efter värmebehandling |
2005-4 s2 |
| • Bråkdelar som förvirrar. Om selektering av Pt100-element |
2005-4 s4 |
| • Allt är inte noggrant som heter Pt100 |
2005-3 s2 |
| |
| • Trådlindade Pt100 oöverträffade (Delvis fritt trådlindat vs filmelement) |
2005-2 s2 |
| • Måste man kalibrera Pt 100? |
2003-4 s3 |
| • Reglera temperaturen med tre ledare - mät den med fyra |
2002-5 s4 |
| • Allt är inte bra som heter Pt 100 |
2001-5 s2 |
| • Grundläggande temperaturmätning (6): Risk med Pt 100 i löst pulver |
2001-1 s4 |
| |
| • Mätelement för Pt 100-givare |
2000-3 s4 |
| • Sagan om Pt 500 |
2000-2 s3 |
| • Använd mer än en givare vid både låga och höga temperaturer |
2000-1 s3 |
| • Se upp för drivande givare. (Om referensgivare av platina) |
1999-2 s3 |
| • Gundläggande temperaturmätning (1). Val av Temperaturgivare |
1999-2 s4 |
| |
| Till huvudrubriker |
|
| |
|
|
|
|
• Korta svarstider är viktigast för att oskadliggöra farligt avfall (pyrometerlösning)
|
2011-2 s1 |
| |
| • IR-pyrometern - systemlösning eller partykamera (3) |
2008-6 s4 |
| • IR-pyrometern - systemlösning eller partykamera (2) |
2008-5 s4 |
| • IR-pyrometern - systemlösning eller partykamera (1) |
2008-4 s4 |
| • Lura IR-pyrometern att mäta bättre ¨ |
2006-4 s4 |
|
• Viktigt anpassa IR-pyrometern (2)
|
2005-1 s4 |
| |
| • Viktigt anpassa IR-pyrometern (1) |
2004-6 s4 |
| • Rymdforskare pressar vanliga IR-pyrometrars mätosäkerhet |
2004-6 s2 |
| • Parabol till IR-pyrometern förstärker emissionen |
2004-2 s2 |
| • Fiberoptiska givare förebygger elavbrott |
2004-2 s2 |
| • Livsmedelsverket ger nya råd om temperaturmätning |
2003-5 s2 |
| |
| • Strålningspyrometri (2) Grundläggande temperaturmätning (8) |
2001-4 s4 |
| • Strålningspyrometri (1) Grundläggande temperaturmätning (7) |
2001-3 s4 |
| • Vågar du lita på din pyrometer? Grundläggande temperaturmätning (2) |
1999-6 s3 |
| • Grundläggande temperaturmätning (1). Val av Temperaturgivare |
1999-2 s4 |
| • Mäter pyrometern temperatur? (Ortwin Struss) |
1997-5 s6 |
| |
| Till huvudrubriker |
|
| |
|
|
|
| • Två års erfarenhet av Pentronics miniatyr-transmitter: Stabil och mycket noggrann |
2011-4 s2 |
| • Ökad mätnoggrannhet med smarta transmittrar |
2010-4 s4 |
| |
| • Nya transmittern uppfyller förväntningarna med råge |
2010-3 s2 |
| • Nya PLB-bussen minimerar kostnaden per mätpunkt |
2009-4 s2 |
| • Unik transmitter utvecklad av Pentronic - Liten, stryktålig och höga prestanda |
2008-4 s2 |
| • Störda mätningar (1) |
2007-1 s4 |
| • Transmittern driver trots kalibrering |
2004-2 s3 |
| |
| • Reglera temperaturen med tre ledare - mät den med fyra |
2002-5 s4 |
| • Oisolerade ingångar kräver isolerade termoelement |
2002-4 s4 |
| • Fällor i CE-märkningen. (Om EMC och transmittrar) |
1999-1 s4 |
| • Skrivare eller PC? (Om hur man sparar mätvärden) |
1998-2 s3 |
| • Dubbel referensmätning tar bort uppvärmningsfel. |
1997-4 s4 |
| |
| Till huvuddrubriker |
|
| |
|
|
| • Lita på toleranser eller kalibrera? |
2011-5 s4 |
| • Spårbarhet på det sätt som bäst passar kunden |
2011-5 s3 |
| • Nytt mätinstrument med det som behövs i ett industrilabb och ute i fält |
2011-3 s4 |
| |
| • Samkalibrera givare och transmitter (för bättre noggrannhet) |
2011-1 s4 |
| • Skillnaden mellan olika laboratorier är mätosäkerheten |
2010-6 s3 nederst |
| • Ackreditering bästa bevis för kompetens |
2010-4 s3 nederst |
| • Tjänster som ger mätningen rätt prestanda |
2010-1 s2 nederst |
| • Vad får man ut av ett kalibreringsbevis? |
2009-6 s4 |
| |
| • Grundläggande om kalibrering. (3) Välja kalibreringsutrustning |
2009-3 s4 |
| • Grundläggande om kalibrering. (2) Blockkalibratorer |
2009-2 s4 |
| • Grundläggande om kalibrering. (1) Mätfel och mätosäkerhet |
2009-1 s4 |
| • Dubbelt godkänt för jubilerande laboratorium |
2008-3 s3 nederst |
| • Kalibrering med internationell tyngd - ilac. |
2008-1 s3 nederst |
| |
| • Nytt huvudinstrument ökar laboratoriets kapacitet |
2007-6 s2 |
| • Kalibreringens kärna - vänta |
2007-4 s3 nederst |
| • Ny mätbrygga för de mest krävande |
2007-3 s2 |
| • Kalibrering hos kunden under ackreditering |
2007-3 s3 nederst |
| • Det nya saltbadet halverar mätosäkerheten |
2006-3 s2 nederst |
| |
| • Protokoll på nätet skärper noggrannheten |
2006-2 s2 |
| • Kalibreringsbevis och -certifikat. Nytta och skillnader |
2005-6 s4 |
| • Mätprotokollet räddar Pt100 utanför gränsen |
2005-5 s4 |
| • Standarder sätter gränserna för hur noggrant du kan mäta |
2005-3 s4 |
| • Kalkylera mätosäkerheten ända ut i processen! |
2005-2 s4 |
| |
| • Den industriella versionen av fixpunkt |
2004-1 s2 |
| • Spårbarhet - modeord eller kvalité? |
2004-1 s3 nederst |
| • Olika syn på mätosäkerhet i USA och Europa orsakar förvirring |
2003-6 s3 nederst |
| • Hjälp vid beräkning av mätosäkerhet |
2003-5 s3 nederst |
| • Måste man kalibrera Pt 100? |
2003-4 s3 |
| |
| • Skalan bestämmer graderna |
2006-3 s2 |
| • Utred mätosäkerheten. Din egen mätning osäkrast (3) |
2003-3 s4 |
| • Utred mätosäkerheten. Osäkerhetsbudget för ISO 9000 (2) |
2003-2 s4 |
| • Kartlägg ditt kalibreringsbad eller ugn |
2003-2 s3 nederst |
| • Utred mätosäkerheten först - skaffa utrustningen sedan (1) |
2003-1 s4 |
| |
| • Kalibrering eller justering? |
2003-1 s3 nederst |
| • Ackrediterad eller certifierad? |
2002-4 s2 |
| • Metoderna för kalibrering utvecklas när fabriken byggs |
2002-3 s1 |
| • Små fixpunkter fungerar bra |
2002-2 s2 nederst |
| • Kalibrering och spårbarhet - blockkalibrator |
2001-4 s2 |
| |
| • Egenkontroll |
2001-3 s3 |
| • Blockkalibratorn lömsk felkälla. |
2000-5 s4 |
| • Certifikat utan värde. Mervärden med ackrediterad kalibrering |
1999-5 s2 |
| • Se upp för drivande referensgivare |
1999-2 s3 nederst |
| • Kalibrering för chimpanser. (John Tavener) |
1997-5 s5 |
| |
|
| |
| Till huvudrubriker |